Arbetsätt kemiska risker

Introduktion

Utbildning: Kemiska riskkällor med eget arbete

Piktogram för märkning av kemiska produkter

För att få en god ordning i hanteringen av kemiska ämnen och produkter, som används i en verksamhet och för att ta kontroll över andra kemiska riskkällor som kan uppkomma, behövs en systematik. Det finns en mängd olika bestämmelser från EU och Sverige, det gäller att klargöra vad som måste beaktas.

Detta arbetssätt är ämnat att vara en hjälp för mindre företag, som använder förhållandevis få kemiska ämnen och produkter och där processen för hantering inte är alltför komplicerad.

Ett stegvis angreppssätt används och arbetssättet utnyttjar Excels möjligheter att sortera och filtrera. Har du en verksamhet med många kemiska ämnen, produkter och andra riskkällor kan det vara lämpligt att använda ett datasystem. Några exempel på datasystem finns längst ned på denna sida under Övrigt.

Grunddokumentet innehåller också en möjlighet att göra en enkel riskbedömning av varje post för sig.
Har ni en eller flera processer med flera kemiska produkter involverade behöver i många fall en mera djuplodande riskanalys göras. Första steget kan vara en Grovanalys, olika modeller presenteras på Internet.

Avancerade kemiska kunskaper behövs inte för att ha en fungerande kontroll av kemiska riskkällor. Det behövs arbetstid liksom ordningssinne av den person som sköter arbetet. 
För att göra bra produktval och för att gallra ut produkter som innebär onödigt hög fara kan kemiska kunskaper och kunskaper om hälsa, miljö och säkerhet behövas. 
Produktvalet är viktigt för att få så låg kostnad som möjligt vid uppbyggnad av en säker hantering, ett samarbete mellan olika funktioner i verksamheten kan vara till fördel.

Produceras varor behövs kunskaper för att ta fram rätt dokumentation till kunder om kemiska ämnen i produkten och för att följa gällande lagstiftning.
Tillverkas kemiska produkter behövs stora kunskaper om kemiska ämnen, bestämmelser etc. för att kunna ta fram rätt dokumentation, som Märkning av förpackningar, Säkerhetsdatablad (SDB), Transportdokument, etc.

Arbetssättet

Steg 1: Inventera och skapa rutin för nyinköp
Steg 2: Information om kemiska riskkällor
Steg 3: Hantering
Steg 4: Riskbedömning/ Riskanalys
Steg 5: Handlingsplan
Steg 6: Lagefterlevnad

Arbetsmaterialet omfattar två dokument:

Självutvärdering och Checklista lagkrav
Grunddokument för katalogisering och riskbedömning

Kontakta för mera information merin@merin.se

Steg 1: Inventera och skapa rutin för nyinköp

Först behöver ett utgångsläge identifieras. Gör en inventering av vilka kemiska ämnen och produkter som används nu och som kanske står på hyllor och i skåp. En del kan antagligen sorteras bort och sändas som avfall eller farligt avfall.
Därnäst skall inventeras vilka andra kemiska riskkällor som kan bildas i verksamheten, t.ex. rök, damm eller gas liksom uppkomst av syrefattig miljö eller het ånga.

Inventeringen av de kemiska ämnena och produkterna behöver göras noggrant. Använd Grunddokumentet för att notera de kemiska produkter som skall vara kvar (Del 1), liksom de kemiska riskkällorna (Del 2) som identifierats.
Skapa en filstruktur kopplat mot dokumentets olika poster där varje notering får en egen mapp för att samla dokumentation.

I ett tidigt skede bör rutiner för inköp av kemiska ämnen och produkter behöva ses över eller skapas.
Nya produkter skall granskas och riskbedömas innan det tas in till verksamheten. Då behövs ingen ny tidskrävande inventering göras. En årlig kontroll behövs ändå, men blir snabb om allt skötts under året.

De flesta kanske redan har god kontroll över alla inköp av kemiska ämnen och produkter och behöver komplettera med att inventera övriga kemiska riskkällor. Kemiska riskkällor är ett begrepp i Kemiska Arbetsmiljörisker AFS 2011:19 från Arbetsmiljöverket.

Steg 2: Information om kemiska riskkällor

Nu skall Säkerhetsdatablad (SDB) för kemiska ämnen och produkter samlas in. Om de redan finns kontrollera hos leverantören att de är av senaste utgåva.
Leverantörer av kemiska ämnen och produkter har numera nästan uteslutande sina SDB för nedladdning på internet.

SDB behöver finnas nedladdade så att informationen är lättillgänglig. Ordna in SDB i mappen som skapats för varje post kopplat till Grunddokumentet.
Kontrollera att nyaste utgåvan av SDB finns hemladdat regelbundet.
Spara gamla SDB, för vissa kemiska ämnen finns krav om att spara i minst 40 år.

I detta steg skall också redas ut vilka inneboende faror som finns utifrån de olika data som ges i SDB. Denna information förs in under respektive kolumn i Grunddokumentet.
SDB speglar alla aspekter av fara, som en kemikalie har.

SDB – information är ofta inte tillämpbar för kemiska riskkällor som bildas i en verksamhet. Annan information behöver därför sökas.
Information om kemiska ämnen och kemiska riskkällor finnas på internet.
Kemikalieinspektionen har många länkar på sin hemsida till olika databaser.
En hel del kunskap kan hämtas i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Branschorganisationer och andra organisationer, som t.ex. Prevent och IVL, har också information att ta till sig.
Expert kan ibland behöva anlitas.

Om produkter köps med någon form av behandling som avger kemiska ämnen kan SDB begäras från leverantören.

SDB skall finnas tillgängliga för de anställda, men kan vara alltför omfattande för att kunna utgöra enda instruktionen.
För bra information till anställda behöver ofta skriftliga arbetsinstruktioner tas fram för att främja en säker hantering, Dessa ska innefatta information om t.ex. skyddsutrustning, vad man gör vid utsläpp och andra viktiga säkerhetsaspekter.

Som sagts tidigare, används många kemikalier behövs ett datasystem speciellt framtaget för att hantera information om kemiska risker.

Steg 3: Hantering

Nu skall information om hanteringen tas fram.
I Grunddokumentet kompletteras rubrikerna under ”Hantering” (Del 1).
Liknande beskrivning skall göras även för kemiska riskkällor under (Del 2).
Mängden och hur ofta en kemisk produkt används ska tas med.

Denna nu framtagna information används i nästa steg, som innebär att väva samman inneboende faran med hanteringen och möjliga sätt för kontakt, utsläpp till miljön eller potentiella säkerhetsrisker.

Steg 4: Riskbedömning/Riskanalys

Grunddokumentet ger en förenklad möjlighet till riskbedömning av varje post. Värderingen jämförs sedan med riskmatrisen som finns i dokumentet. Varje riskvärdering markeras som röd, gul eller grön utifrån den gjorda bedömningen.
Man behöver tänka systematisk och i en kedja av händelser om hur en kemisk produkt passerar genom företaget. När den anländer, lagras, hanteras tills en produkt skapats och kanske avfall bildats.

Bedöm om mätning i arbetsmiljön kan behövas. Denna bedömning är ett krav enligt AFS 2011:19.

Ett av resultaten kan bli att man i bedömningen kommer fram till att en mera avancerad riskanalys behövs. Detta ska alltid övervägas för processer där flera kemiska produkter används samtidigt och andra kemiska risker uppkommer. Denna enkla metod är då inte tillräcklig för att fånga upp risker. I sådana fall finns flera metoder att tillgå.
Grovanalysmetoden, som nämnts tidigare, är en av de enklare. Den kan användas av verksamheten själv i ett samarbete mellan olika funktioner. Om någon av de anställda har kunskap i riskanalysmetodik i andra sammanhang är detta en tillgång, viss erfarenhet behövs för att ställa de rätta frågorna.
För att göra de mera djuplodande riskanalyserna av processer finns t.ex. HAZOP (HAZard and OPerability studies) för en sådan behövs sannolikt expert anlitas.

Steg 5: Handlingsplan

En handlingsplan kan behöva tas fram (dokument finns på internet), som strukturerar upp de behov av åtgärder som man kommit fram till i de gjorda bedömningarna, riskbedömningarna eller riskanalyserna.
Andra åtgärder att notera i en handlingsplan kommer av andra förhållanden, som t.ex. lagefterlevnadkontroll.

Prioritera i Handlingsplanen.
En risk som bedöms som hög (röd = stor sannolikhet och/eller stor konsekvens) enligt matrisen i Grunddokumentet skall förstås prioriteras mycket högt för åtgärd, samma gäller också högt bedömda risker i andra riskanalyser.
Ett annat bedömningskriterier kan vara hur enkelt och snabbt en åtgärd kan utföras.
Kostnader för att åtgärda behöver alltid vägas in. En åtgärd ska stå i rimlig proportion till den ekonomiska insatsen för minskningen av risken, även detta en bedömning.
Vid värdering av möjliga åtgärder kan i många fall experter behöva anlitas. Det är i detta skedet det börjar bli svårt att göra val och bestämma framtida väg.

Uppdatera riskbedömningen efter att planlagd åtgärd vidtagits.

Steg 6: Lagefterlevnad

Ta hjälp av Checklistan för lagstiftning för att få fram vad ytterligare som kan behöva beaktas.

Checklistan är uppdelad i:

  • Inköp / Import
  • Transport av farligt gods
  • Lagring / Förvaring
  • Användning / Hantering
  • Användning / Hantering, Arbetsmiljö
  • Användning / Hantering, Säkerhet
  • Användning / Hantering, Miljö
  • Produkter

Checklistan kan inte anses komplett med allt att ta hänsyn till för en verksamhet. Den speglar huvuddragen för kemiska risker, men beroende av vilken verksamhet som bedrivs kan ytterligare bestämmelser behöva tillämpas med anknytning till kemikalier.
Ansvaret för att alla lagar och regler följs ligger alltid hos verksamhetsutövaren.
Mera hjälp kan fås genom t.ex. Prevents Kemiguiden.

Övrigt

Exempel på datasystem
Chemsoft
iChemistry
Chemical Manager
cDoc

Länkar till andra Hjälpmedel
Kemiguiden från Prevent
Vägledning till Kemiregler från Arbetsmiljöverket
IVL Svenska Miljöinstitutet

Nyttan på kort och lång sikt
En kostnadseffektiv hantering börjar vid valet av kemikalie. Med mål att kostnaderna genom hela hanteringsprocessen ska bli så låga som möjligt.

  • minskade kostnader genom att använda färre varianter.
  • genomtänkt hantering kan effektivisera kemikalieanvändningen och minska förbrukningen.
  • bra produktval kan minska kostnader för hantering, avfall, transporter.
  • bra produktval är också viktigt för framtagande av en producerad vara och kan ge varan en miljöprofil.
  • goda kunskaper om vilka kemiska ämnen och produkter som hanteras och vilka faror som är förknippade med hanteringen är viktigt för de anställda.
  • ökad säkerhet för att minimera fara för farliga utsläpp eller andra produktproblem, dyra saneringskostnader och undvika rubriker i media om företaget.